Syftet med studien ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskola och i f?rskoleklass uppfattar ?verg?ngen mellan verksamheterna f?r barn som uppvisar spr?klig s?rbarhet. Studien har genomf?rts utifr?n en fenomenografisk kvalitativ metod. Vidare har det i studien genomf?rts semistrukturerade intervjuer med sju informanter.

Denna intervjustudie undersöker tankar om kommunikation hos fransklÀrare. Kommunikation Àr sedan början av 1970-talet ett centralt innehÄll i sprÄkundervisningen, och studien undersöker hur lÀrarna förhÄller sig till begreppet kommunikativ förmÄga samt hur de ser pÄ sitt sÀtt att undervisa i avseende pÄ kommunikativa aspekter. Studien utgÄr frÄn litteratur om kommunikativ sprÄkundervisning, kommunikativ kompetens och forskning om kommunikation som budskap eller flerstÀmmig handling. Det huvudsakliga resultatet Àr lÀrarna framhÄller att kommunikativ förmÄga Àr detsamma som att göra sig förstÄdd och förstÄ, och att en förutsÀttning för detta Àr den strategiska kompetensen som innebÀr att vÄga experimentera med sprÄket och anvÀnda sig av alternativa uttryckssÀtt nÀr sprÄkkunskaperna inte rÀcker till. Att kommunikationen Àr begriplig framhölls ocksÄ som en förutsÀttning för kommunikativ förmÄga.

Syftet med examensarbetet var att undersöka huruvida det formell utbildning i samtalsmetodik Àr nödvÀndig för att lÀrare skall kunna föra ett professionellt samtal. Fokus i undersökningen har varit pÄ lÀrares egna upplevelser och erfarenheter av olika samtalssituationer och hur deras kommunikationsförmÄga pÄverkas av eventuella kunskaper i samtalsmetodik eller avsaknaden av dessa. Begrepp professionalism och kommunikativ kompetens diskuteras. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielÀrare. Resultatet pekar pÄ att de lÀrare som har lÀst samtalsmetodik med inslag av praktiska övningar och mer erfarna lÀrare kÀnner sig professionella och kompetenta i högre grad Àn de som saknar kunskaper i samtalsmetodik i synnerhet nÀr det gÀller att hantera svÄra samtalssituationer..

Syftet i studien var att beskriva, analysera och försöka förstÄ vad lÀrarkompetens var, men Àven att forskningsmÀssigt inringa regeringens sju grundkompetenser. För att besvara syftet anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod grundad i hermeneutisk teori. Studien byggde pÄ kvalitativ intervjuer samt en litteraturstudie. I studien intervjuades Àven verksamma gymnasielÀrare i en gymnasieskola i en mellanstor stad i Sverige. Resultatet av denna studie var att en lÀrare har lÀrarkompetens nÀr han/hon har en pedagogisk grundsyn, olika vÀrderingar, god attityd och reflektions- förmÄga.

Syftet med det hÀr arbetet var att presentera nÄgra faktorer som hindrar eleverna i Är nio frÄn att uppfylla sin önskan om att lÀra sig kommunicera pÄ franska och dÀrmed att uppfylla kursplanens mÄl angÄende muntlig kommunikation. För att kunna ge exempel pÄ sÄdana faktorer har jag studerat litteratur och tidigare forskning samt genomfört fyra kvalitativa intervjuer med elever i Är nio. Undersökningarna visade att kommunikativ kompetens Àr ett komplext begrepp. Det medför att anledningarna till att eleverna inte kommunicerar varierar. De faktorer jag har presenterat som hindrar eleverna frÄn att kommunicera Àr: otillrÀcklig mÀngd av och svÄrighetsgrad pÄ input, avsaknad av kunskaper om vad kommunikativ sprÄkförmÄga innebÀr bland elever samt att eleverna inte kÀnner sprÄklig eller social trygghet i undervisningssituationen..

Examensarbetet belyser hur kommunikativ undervisning har utvecklats inom svenska som andrasprÄk..

Syftet med min studie var att belysa nÄgra gymnasieelevers syn pÄ sambandet mellan dengrammatiska kompetensen och den kommunikativa kompetensen i Àmnet moderna sprÄktyska steg 1.Jag genomförde en kvalitativ studie i form av en elevenkÀt dÀr frÄgestÀllningarna skulle gesvar pÄ vilken syn och erfarenhet nÄgra elever har i Àmnet tyska steg 1 nÀr det gÀllersambandet mellan den grammatiska kompetensen och den kommunikativa kompetensen.Resultatet av enkÀten visade att eleverna sÄg ett tydligt samband mellan grammatiskkompetens och kommunikativ kompetens. Den formella sprÄkliga kompetensen ansÄgs varaen framgÄngsfaktor för den egna sprÄkutvecklingen, bÄde nÀr det gÀller ambition ochmotivation samt viljan att kommunicera.En av utgÄngspunkterna till min studie var att den formella sprÄkliga kompetensen inteomnÀmns explicit i kursplanen. Studiens resultat visar en tydlig koppling mellan den allsidigakommunikativa kompetensen enligt kursplanen och elevers önskan om att fÄ bÀttreförutsÀttningar för att uppnÄ dessa fÀrdigheter genom grammatisk kompetens. I ett störreperspektiv bidrar följaktligen grammatisk kompetens till att uppnÄ en ökad grad avkommunikativ kompetens.Med stöd av undersökningens resultat samt forskningen och litteraturen kringsprÄkprocessning anser jag att grammatisk kompetens Àr av stor betydelse nÀr det gÀller attuppnÄ kommunikativ kompetens i tyska. Tyskans grammatik bygger pÄ markerade struktureroch avsaknaden av adekvat grammatisk kompetens leder till osÀkerhet, missuppfattningar ochfrustration som stör eller förhindrar att meningsfull kommunikation kan ske.

Ämnet handlar om kommunikativ engelskundervisning i ett lekpedagogiskt perspektiv. Studien genomfördes som ett undervisningsförsök i tre klasser i skolĂ„r 4 under fyra veckor. Totalt fick varje klass 11 lektioner. Syftet med studien Ă€r att beskriva och försöka förstĂ„ pĂ„ vilket sĂ€tt undervisningsförsöket kan antas representera ett meningsfullt arbetssĂ€tt för barnen. FrĂ„gestĂ€llningarna lyder: PĂ„ vilka sĂ€tt kan barn inspireras att delta i kommunikativa sammanhang pĂ„ engelska? Vilken roll spelar sĂ„ng och rörelse; lek och dramatisering för barns inspiration och meningsskapande i kommunikativ engelska? I analysen av det empiriska materialet urskiljdes fyra inspirationskĂ€llor som utgör grunden för barnens inspiration och meningsskapande i kommunikativ engelska: uppgiftens karaktĂ€r, uppgiftens presentation, uppgiftens "scaffolds" och den musiska ramen..

Ett av mÄlen i skolans lÀroplan Àr att eleverna utvecklar en kommunikativ och social kompetens. Enligt kursplanen för engelska B kurs, skall eleverna bland annat ha utvecklat en förmÄga att kunna anpassa sprÄket beroende pÄ den situation eleven befinner sig i. Det indefinita pronomenet man Àr vanligt förekommande i det svenska sprÄket. Att översÀtta detta ord fordrar en förstÄelse av situation sÄvÀl som av register. Undersökningen gÄr ut pÄ att ta reda pÄ hur eleverna hanterar översÀttningen av man och om de vet nÀr situationen fordrar formellt eller informellt sprÄk.

BakgrundI bakgrunden förklaras begreppet kommunikativ förmÄga och de kompetenser som ingÄr samt hur synen pÄ den kommunikativ förmÄgan har förÀndrats i kursplaner. Hur sprÄkundervisning bör vara upplagd beskrivs kort. De olika kompetenserna lingvistisk, diskurs, sociolingvistisk, strategisk, sociokulturell och social förklaras samt vad som bör ingÄ för att utveckla den kommunikativa förmÄgan beskrivs. Vikten av bÄde utbildning och trÀning för lÀraren för att det ska bli ett kommunikativt klassrum tas upp och den teoretiska ramen beskrivs.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur ett antal engelsklÀrare i grundskolans Är 4-6 resonerar om kommunikativ förmÄga samt hur de anser att sprÄkundervisningen kan lÀggas upp för att utveckla denna.MetodMetoden som anvÀnts Àr den kvalitativa metoden med redskapet intervju. Intervjuer har gjorts med 5 lÀrare pÄ olika skolor i tvÄ kommuner i VÀstra Götalands lÀn.

Denna studie bygger pÄ andrasprÄksinlÀrares skriftliga kompetens kopplad till syntaktiska och kommunikativa nivÄer. I synnerhet Àr syftet att studera sprÄkliga syntaktiska nivÄer i texter skrivna av andrasprÄksinlÀrare som har behörighet att studera vid universitet. Ytterligare ett syfte Àr att studera om innehÄllet i texter kan förmedlas pÄ ett kommunikativt och idiomatisk sÀtt.Den teoretiska ramen för att mÀta syntaktiska nivÄer som informanter i denna studie har uppnÄtt bygger pÄ processbarhetsteorin (Pienneman, 1998/ Pienneman & HÄkansson, 1999). Studien visar att godkÀnda texter i Svenska som andrasprÄk B och Tisustest uppnÄr nivÄ 4 och 5 pÄ syntaktisk nivÄ. Studien visar ocksÄ pÄ variation av kommunikativ kompetens utifrÄn förmÄgan att förmedla ett central innehÄll. Informanterna uppnÄr delvis mÄlsprÄksnormen och delvis avviker frÄn mÄlsprÄksnormen i varierad grad vilket pÄverkar den kommunikativa kompetensen.

I denna studie problematiserar vi iPaden som en kommunikativ artefakt. Eleverna i dagens skola har ett stort intresse för multimediala verktyg, som exempelvis iPaden. Detta intresse har de medverkande pedagogerna i vÄr studie tagit vara pÄ i arbetet med att stödja och stÀrka elevers sociala relationer. Det syfte som legat som grund i studien Àr att problematisera iPadens möjlighet som en kommunikativ artefakt i elevers relationsarbete i skolan. UtifrÄn detta syfte har vi formulerat tre forskningsfrÄgor.

The use of computer games has grown exponentially in the past few years and StarCraft II is one of the most popular e-sports today, played by millions of people worldwide. This study investigates the game?s effect on skills, as perceived by the players of StarCraft II.The study was conducted by using an empirical survey and interviews. The skills being investigated were both physical and mental in their nature. The conclusion was that the majority of players perceived that their skills regarding reaction speed, multitasking, APM, analysis and strategy were increased the most, while there was a smaller change in social skills and language skills.

Syftet med genomgÄngna arbetet har varit att undersöka om genusskillnader gÄr att finna i den svenska skolan gÀllande elevers kommunikativa kompetens. Svensk skollag, lÀroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) tillsammans med styrdokumentet i Àmnet svenska, samt tidigare forskning inom Àmnet har studerats och Ätergivits. I den undersökning som genomförts har avgrÀnsningar gjorts till följande tvÄ omrÄden: dominans av talutrymme kopplat till genus samt grad av sÀkerhet i olika talsituationer kopplat till genus. Informanterna har bestÄtt av en klass i Är 8 i grundskolan, en klass i Är 1 i gymnasieskolan samt lÀrare frÄn grundskola och gymnasieskola, alla hemmahörande i PiteÄ kommun. TvÄ metoder har anvÀnts i undersökningen, observation och enkÀt.

I denna uppsats fÄr lÀsaren ta del av hur dagens lÀrare arbetar för att uppnÄ kraven i den relativt nya lÀroplanen Lgr11. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om, eller hur, lÀrare idag gör för att matematikundervisning i Ärskurs fyra, fem och sex ska vara kreativ, kommunikativ samt Äterfinnas i vardagen. Detta gjordes genom en kvalitativ studie genom intervjuer med fem verksamma lÀrare i Ärskurs fyra till sex. Huvudresultatet i vÄr undersökning kan sammanfattas till att fÀrsk kunskap, och rÀtt kunskap Àr A och O vid matematikundervisning..